Bolagsbildning

På denna sida kommer du att hitta den mesta informationen som avser bolagsbildning. Sidan innehåller en hel del lärorik text. Klicka på pilarna efter varje rubrik för att läsa mer om respektive område.

Vid vissa rubriker kommer du att se följande ikoner: 🎬 📄
Ikonerna visar att stycket antingen innehåller en utbildningsvideo eller en redigerbar och nedladdningsbar mall.

Lycka till med ditt lärande!

Bolagsbildning

Det är en smidig och enkel process att bilda bolag idag. De flesta gör det själva eller tar hjälp. Vi kommer att utgå från aktiebolag när vi beskriver processen att bilda bolag då det är den vanligaste formen. För att starta ett aktiebolag behöver du ha ett likvidintyg från din bank där det framgår att det finns ett aktiekapital på minst 50 tkr. Du kommer även att behöva fylla i formalia som SNI koder, omsättning och vinst. Vill man slippa registreringsprocessen finns det även möjlighet att köpa ett färdigt s.k lagerbolag. Då får man snabbt ett redan registrerat bolag vilket brukar dröja från några timmar till några dagar. Bolagsordningen ska vara med vid registrering.

Bolagsformer

Det finns olika typer av bolagsformer man kan välja beroende på vilka behov man har och hur verksamheten ska se ut. 

 

Aktiebolag (AB)
Aktiebolag är den vanligaste och mest erkända bolagsformen internationellt. I denna form äger varje delägare så stor andel som motsvarar den gjorda kapitalinsatsen, vilket i sin tur motsvarar ett antal aktier. Då bolagsformen är en juridisk person innebär det att delägarna inte blir personligt ansvariga och den enda risken är den egna kapitalinsatsen. För att starta ett privat AB behövs i dagsläget en insats på 50 tkr samt minst en ägare. Antalet delägare som ett AB kan ha är obegränsat. En aktie kan ha olika värde och finnas i obegränsat antal beroende på vilken värdering bolaget har. Exempel: Person A (1) och person B (2) startar ett AB. De gör en kapitalinsats på 25 tkr vardera och bestämmer sig för att ha 1000 aktier. Det innebär att priset (kvotvärdet) för en aktie är 50 kr och ägarna besitter 500 aktier vardera.

 

Enskild firma
Enskild firma (även kallad enskild näringsverksamhet) är en bolagsform som är nära sammanlänkad med ägaren som privatperson och dennes personliga ekonomi även om företagets ekonomi måste hållas skild från ägarens. Organisationsnumret är ägarens personnummer, ägaren är personligt betalningsansvarig för bolagets förpliktelser och bolagets intäkter redovisas på ägarens inkomstdeklaration. En enskild firma kan inte vara en juridisk person, utan hamnar bolaget i en domstolsprocess blir denne ansvarig som privatperson. Denna form kräver inget startkapital och passar ofta den som skall starta ett mindre bolag eller vill börja småskaligt. Ofta byter enskilda näringsidkare till aktiebolagsformen när de växer och blir större.

 

Handelsbolag 
Denna bolagsform bedrivs av minst två delägare där de står som solidariskt och personligt betalningsansvariga för bolagets samtliga förpliktelser. En fordringsägare kan utkräva full betalning för en skuld av vem som helst av delägarna. Det innebär att delägarens personliga ekonomi drabbas. Delägarna kan vidare utkräva att de andra betalar sin andel av skulden. Bolagsformen påminner om enskild firma men har minst två bolagsmän. Däremot finns det en juridisk person, vilket formen enskild firma inte har.

 

Kommanditbolag
Bolagsformen är en särskild typ av handelsbolag. Skillnaden är att minst en av delägarna är fullt ansvarig för bolagets förpliktelser (komplementären), medan övriga kan gå in med en begränsad andel (kommanditdelägare). Dvs att de kommer överens om hur stor andel de vill satsa, men bara komplementären har fullt personligt ansvar och kommanditdelägaren har ett begränsat ansvar. Bolagsformen är en juridisk person.

Vilken bolagsform passar bäst?

Aktiebolag är oftast det självklara valet när det kommer till vilken bolagsform man ska välja. Det är lättare att gå in och ut som delägare och enklare för banker att hantera. Reglerna är mer utvecklade och standardiserade internationellt än de andra bolagsformerna samt att man slipper bli personligt ansvarig (förutom vid grova brott). Man kan med den kunskap som finns om aktiebolag i Sverige, på ett ungefär förstå hur ett motsvarande bolag i exempelvis Frankrike fungerar. Att driva ett Aktiebolag är helt enkelt mer flexibelt, men det beror självklart på från fall till fall. Vi kommer hädanefter att utgå ifrån aktiebolagsformen i våra beskrivningar då det är den bolagsformen vi rekommenderar.

När måste man registrera ett bolag?

I vissa fall kan det vara bra att testa sin idé småskaligt genom att bedriva en hobbyverksamhet. Det innebär att verksamheten inte får uppfylla alla kriterier för näringsverksamhet vilket är:

  • Självständighet 
  • Varaktighet 
  • Vinstsyfte


Så länge minst en av kriterierna inte är uppfyllda kan man räkna sina inkomster som hobbyverksamhet eller uppdragsinkomster. När hobbyverksamheten blir så pass självständig, varaktig och börjar bedrivas i vinstsyfte, blir det skattemässigt en rörelse. Då går det bra att lyfta över alla tillgångar till exempelvis ett aktiebolag.

Vad behöver man tänka på innan man bildar aktiebolag?

Fundera på vilken bolagsform du vill ha och överväg fördelar och nackdelar med aktiebolag, kommanditbolag, handelsbolag eller enskild firma. 

 

Det kan vara klurigt att få igenom det företagsnamn man vill ha. Fundera därför över flera förslag på företagsnamn så att du är beredd om ditt första förslag inte skulle godkännas. Ju mer speciellt och särskiljande ditt företagsnamn är desto lättare att få det godkänt.

 

Tänk igenom hur du vill att styrelsen ska se ut, hur verksamhetsbeskrivningen ska formuleras, räkenskapsår, om man ska ha revisor etc. Dessa uppgifter behöver du till bolagsordningen och till din anmälan.

 

Man kan bilda ett aktiebolag med kontanter eller med apportegendom. Om man bildar ett aktiebolag med kontanter behöver man få ett likvidintyg från banken när man har betalat in aktiekapitalet och om man ska bilda med apportegendom behöver man bl a ha ett revisorsintyg (även om bolaget inte ska ha revisor) och diverse redogörelser.

 

Om man ska äga sitt bolag tillsammans med andra personer är det viktigt att tänka igenom vad som ska gälla och skriva ner detta i ett aktieägaravtal så att alla parter är på det klara med vad man kommit överens om.

 

Hur startar man ett aktiebolag?

Det billigaste alternativet är att bilda sitt bolag själv. Då är det enklaste och snabbaste sättet att göra det via Verksamt.se som steg för steg hjälper dig genom hela processen. Tänk bara på att det ibland kan ta ett tag innan banken utfärdar likvidintyg. Det är först när Bolagsverket har fått likvidintyget i original (eller genom tjänsten på Verksamt.se) som bolaget kan registreras. I detta fall betalar du bara registreringsavgiften – från 1 900 kr i e-tjänsten. Man kan även bilda bolaget på papper och skicka in till Bolagsverket. På deras hemsida finns mallar som man kan ladda ner på det flesta vanliga handlingar man behöver (stiftelseurkund, protokoll etc).

 

Köper man ett lagerbolag så finns bolaget redan registrerat när du köper det. Du får då också ditt organisationsnummer på en gång när du har betalat in aktiekapitalet och avgiften till den du köper lagerbolaget av. När detta är klart finns det en viss handläggningstid hos Bolagsverket för att ändra uppgifterna (dvs nytt företagsnamn, ny styrelse etc) innan allt är klart. Du kan dock börja rättshandla genom generalfullmakten du får från dem du köper lagerbolaget av. Givetvis tar de som säljer lagerbolagen betalt för sitt arbete, vilket oftast ligger mellan 3 000 – 4 000 kr.

Måste man ha en revisor?

Man måste inte ha en revisor i ett aktiebolag. Man väljer själv om man ska ha revisor eller inte och anger det i sin bolagsordning. Även om man i bolagsordningen skriver att man inte ska ha revisor kan man välja att ha revisor i alla fall. Ibland kan bolagets bank ställa krav på att bolaget ska ha revisor. Vid vissa ändringar i företaget krävs även revisorsintyg även om man inte har revisor enligt bolagsordningen (detta gäller oftast ändringar som har med aktiekapitalet att göra).

Oläst

Bolagsordningen

Bolagsordning

Alla aktiebolag behöver ha information och regler för hur bolaget skall bedrivas nedskrivet i en bolagsordning vilket tillsammans med lagstiftningen utgör ramen för verksamheten.  Bolagsordningen är obligatorisk vid registreringen av ett nytt aktiebolag.

I en bolagsordning beskrivs uppgifter om bolagets:

  • Namn 
  • Ort
  • Verksamhetens art
  • Aktiekapitalets storlek
  • Antal aktier
  • Antal styrelseledamöter
  • Om bolaget ska ha revisor eller inte och i så fall antal revisorer
  • Hur bolagsstämman ska sammankallas
  • Eventuella ärenden på bolagsstämman eller årsstämman 
  • Räkenskapsåret
  • Frivilliga klausuler

 

Bolagsordningen kan  även innehålla regler för hur de olika sektionerna skall bedrivas i praktiken samt andra frivilliga regler så länge de inte strider mot aktiebolagslagen eller annan lag och författning. Det kan exempelvis vara samtyckes-, förköps-, och hembudsförbehåll som hittas i de frivilliga klausulerna.

Att tänka på kring bolagsordningen

Det finns många standardmallar man kan använda sig av, framförallt när man ska bilda ett nytt bolag. Däremot är det väldigt viktigt att förstå vad det är som står där och vad det är man kommit överens om med sina medgrundare och aktieägare. Normalt sett så tittar man sällan på sin bolagsordning eller ändrar den, utan ofta ser den likadan ut oavsett vad som händer. Problemet med detta är att om det kommer situationer där bolagsordningen blir viktig, som vid en tvist, så kommer domstolsbeslut att grundas efter vad som står i bolagsordningen. Var därför medveten om att ändra bolagsordningen i takt med att bolaget växer och förändras. Dokumentet ska spegla hur ni vill driva bolaget och vad ni tycker. Den bör ses som levande materia, precis som ert bolag. Förändringar i bolagsordningen görs i regel under en bolagsstämma med en kvalificerad majoritet. Ett tips är därför att se över bolagsordningen minst en gång per år i god tid innan en bolagsstämma så att man kan ta beslut om ändringar på bolagsstämman.

Aktiekapitalets storlek

I bolagsordningen anges storleken på bolagets aktiekapital. Denna kan beskrivas i form av en exakt summa eller ett intervall i form av ett minimi- och maximikapital. Om du väljer att att visa ett intervall, får minimikapitalet inte vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet. Exempelvis kan det stå 50 – 200 tkr eller 1 mkr – 4 mkr.

Antal aktier

I detta avsnitt anges antalet aktier som bolaget innehar. Det finns inga begränsningar för hur många aktier man kan ha, utan det kan vara en enda aktie som utgör hela aktiekapitalet eller flera miljoner aktier. Vill man i framtiden ta in delägare eller investerare kan det vara en fördel att ha ett stort antal aktier. Då kan det bli lättare att räkna ut sofistikerade ägarandelar, som exempelvis 5,38 % där 1000 aktier blir 53,8 aktier vilket inte är möjligt att äga men 100 000 eller 1 miljon aktier blir 5 380 respektive 53 800 aktier vilket är möjligt. Det öppnar även upp för flexibilitet kring nyemissioner och exempelvis crowdfunding. Självklart kan man ändra i sin bolagsordning i takt med att bolaget förändras.

Styrelse

I bolagsordningen anges det antal ledamöter och suppleanter som bolaget ska ha. I ett privat bolag krävs det minst en styrelseledamot och en suppleant. Ett bolag som har en eller två styrelseledamöter måste ha minst en suppleant. Du kan skriva det som ett fast antal ledamöter eller ett intervall på exempelvis 1 – 10 styrelseledamöter och 0 – 10 suppleanter. Ett tips är att ha ett stort antal styrelseledamöter och suppleanter som högsta antal. Detta för att öka flexibiliteten och slippa ändra i bolagsordningen varje gång antalet växer.

Revisor

Man kan välja om man vill att bolaget ska ha en revisor eller inte. Detta under förutsättningen att bolaget precis har startat eller uppfyller minst två av följande krav för de två senaste räkenskapsåren:

  • 3 eller färre antal anställda
  • 1,5 miljoner eller mindre i balansomslutning
  • 3 miljoner kronor eller mindre i nettoomsättning

 

Som startup kan man alltså välja bort att ha en revisor vilket man då anger i sin bolagsordning. Då ansvarar styrelsen och VD:n för att skicka in en årsredovisning för varje räkenskapsår vilket ska ske inom sju månader från räkenskapsårets slut. Enligt aktiebolagslagen har man även möjlighet att välja att ha en revisor för exempelvis ett visst räkenskapsår utan att behöva ändra i bolagsordningen. Detta beslut tas då vid en bolagsstämma och det krävs en lägre majoritet att välja revisor än att ändra i bolagsordningen, vilket medför flexibilitet. Då måste man även komma ihåg att skicka in en revisionsberättelse om det fanns eller skulle ha funnits en revisor registrerad på räkenskapsårets sista dag. 

Bolagsverket föreslår att man i bolagsordningen skriver följande text:
Bolaget ska inte ha revisor. Bolagsstämman kan dock enligt reglerna i aktiebolagslagen välja att ändå utse revisor.”

 

Väljer man däremot att ha revisor kan man antingen skriva det exakta antalet revisorer i bolagsordningen eller skriva ett intervall där det lägsta får vara en revisor. Man får alltså exempelvis skriva 1 – 4 revisorer men inte 0 – 4 revisorer. 

Kallelse till bolagsstämma och årsstämma

I detta avsnitt i bolagsordningen anger man hur man kallar till en bolagsstämma (exempelvis via epost) och inom vilken tidsram. Man kan även föreskriva om rätten att som ägare delta i bolagsstämman, exempelvis att man bara får delta om man anmäler det till styrelsen senast den dagen som anges i kallelsen.

Eventuella ärenden på bolagsstämman

Vill man att bolagsstämman ska beröra andra obligatoriska ärenden utöver de som anges i aktiebolagslagen skall de anges här.

Räkenskapsår

Räkenskapsårets start- och slutdatum anges i detta avsnitt. Är det kalenderåret man har som räkenskapsår anger man 1 januari – 31 december. Har man ett brutet räkenskapsår anger man dess exakta datum.

Frivilliga klausuler och Förbehåll

Vill man ha fler klausuler än de som är obligatoriska i en bolagsordning anger man dessa här. Många bolagsordningar innehåller en eller flera klausuler för förbehåll vilket begränsar rätten till att personer utanför bolaget blir aktieägare. Dessa klausuler återfinns ofta i en bolagsordning:

  • Förköpsförbehåll: Innebär att en ägare i första hand måste erbjuda de andra ägarna som har förköpsrätt möjligheten att köpa deras aktier. De får alltså inte sälja eller överlåta sina aktier till någon annan utan att de andra först fått möjligheten att köpa dem.
  • Hembudsförbehåll: Ger ägare rätten att köpa tillbaka aktier som sålts eller överlåtits till någon annan.
  • Samtyckesförbehåll: Begränsar rätten att överlåta eller sälja aktier till en ny ägare utan att styrelsen eller bolagsstämman godkänt detta.
Oläst