Jurdik

På denna sida kommer du att hitta den mesta informationen som avser jurdik. Sidan innehåller en hel del lärorik text. Klicka på pilarna efter varje rubrik för att läsa mer om respektive område.

Vid vissa rubriker kommer du att se följande ikoner: 🎬 📄
Ikonerna visar att stycket antingen innehåller en utbildningsvideo eller en redigerbar och nedladdningsbar mall.

Lycka till med ditt lärande!

Aktieägaravtal 🎬

Vad är ett aktieägaravtal?

Ett aktieägaravtal reglerar förhållandet mellan aktieägarna i ett aktiebolag. Likt bolagsordningen sätter det ramarna för hur verksamheten ska bedrivas och innehar lösningar på frågor som kan dyka upp under verksamhetens gång för att undvika konflikter. Avtalet är inte offentligt utan visas bara mellan ägarna vilket gör att det ofta innehåller mycket detaljerad och känslig information.

Exempel på frågor som löses i ett aktieägaravtal är:

 

  • Ska besluten grundas på majoritet eller måste alla vara överens?
  • Hur gör vi om vi är oeniga i ett beslut?
  • En av ägarna ska gifta eller skilja sig, ska maken eller makan få aktier?
  • Hur värderar vi bolaget?
  • Hur gör vi om vi ska ta in investerare?
  • Vad händer vid dödsfall? Överlåts andelarna till familjemedlemmarna eller hur gör vi?
  • Vad gör vi om någon blir sjuk?
  • Hur länge är vi bundna till aktieägaravtalet? Och vad händer efter avtalets utgång?
  • Hur förhindrar vi spridning av känslig information eller konkurrerande verksamhet?
  • Hur gör vi om någon vill flytta till en annan stad?

 

Aktieägaravtalet är inte obligatoriskt att skriva men väldigt bra att ha om man är har medgrundare.

Varför bör man ha ett aktieägaravtal?

Aktieägaravtalet är det interna dokument där ni kommer överens om hur ni tillsammans ska driva bolaget och hantera olika situationer som kan uppstå i framtiden. Frågorna är, som nämnt tidigare, väldigt många och helt individuella beroende på vilket bolag man vill driva. Alla dessa frågor är potentiella situationer som kan uppstå i både privatlivet och arbetslivet. Har man inte avtalat om hur man ska hantera en sådan situation och man inte kan komma överens kan det i värsta fall leda till likvidation eller konkurs.

 

Tänk på att ett bolag som man kanske byggt upp jättemycket värde i kan rasera för att ägarna inte kommer överens. Detta kan vara förödande även för de bästa bolagen och bolagsbyggarna. Det finns många exempel på detta, handlar det om 10 tkr? Ja, då kommer ni förmodligen att komma överens. Är det 100 tkr ni bråkar om kan det vara lite svårare. Är det 1 mkr? Ja, då kanske ni aldrig kommer överens! Denna situation kan vara svår att sätta sig in i när man precis har startat bolag och har ett begränsat kapitalutrymme. Därför är det oerhört viktigt att tillsammans komma överens medan ni fortfarande kan, för det är mycket svårare när det väl uppstår en tvist mellan er.

 

Till skillnad från bolagsordningen, som är ett offentligt dokument, är aktieägaravtalet ett privat dokument mellan ägarna. Här regleras detaljerad information som kan vara företagshemlig och konkurrenskänslig. För att undvika fallgropar och bråk när det väl uppstår en tvist är det bra att ta hjälp av en jurist när ni skriver avtalet.

Skillnaden mellan aktieägaravtal och bolagsordning

I bolagsordningen skrivs offentlig och ofta övergripande information om hur bolagets ska bedrivas, vilket även är obligatoriskt för alla aktiebolag. I ett aktieägaravtal redogör man för hur bolagets ska bedrivas. Däremot är aktieägaravtalet på detaljnivå och som ofta hålls hemlig mellan ägarna. Denna är inte obligatorisk men väldigt bra att ha. Det finns en risk med att skriva allt i bolagsordningen då informationen kan vara känslig att göra offentlig. Det är även viktigt att inte bolagsordningen och aktieägaravtalet har information som står i strid med varandra. Se därför till att de stämmer överens, även om den ena är väldigt övergripande och den andra är detaljerad. I regel har bolagsordningen företräde om de båda avtalen skulle kollidera.

Standardmallar

Standardmallar kan vara bra att använda när man skriver en bolagsordning, inte när man ska skriva ett aktieägaravtal om man inte har kunskap om vad det är som står. Tänk på att aktieägaravtalet är det dokument som ska vara specialanpassat till just er och er situation. Ni måste förstå vad som står i klausulerna och vad de innebär. Förstår ni inte vad som står är det bättre att ni lutar er mot aktiebolagslagen som redan finns.

 

Självklart kan det vara svårt att skriva ett aktieägaravtal när man är i uppstartsfasen och inte vet med säkerhet hur verksamheten kommer att gå. Därför kan en standardmall användas som inspiration för att påbörja diskussioner mellan ägarna. Har ni ingen tidigare erfarenhet av ett aktieägaravtal bör/rekommenderas ni ta hjälp av en jurist när ni väl ska skriva det.

När ni inte kommer överens

Som tidigare nämnt kan bolaget få förödande konsekvenser om ägarna inte kan komma överens, men det behöver inte ske om man avtalat om det. Man kan exempelvis avtala om att alla ska vara överens eller att en majoritet ska vara överens för att driva igenom ett beslut. Finns det ingen som har majoritet och det uppstår en situation där man inte kan komma överens, kan man exempelvis avtala om beslutet tas med en extern person. Denna är oberoende av bolaget och har integritet nog att kunna säga till er. Denna person kan vara en oberoende styrelseordförande, en rådgivare eller någon typ utav mentor till er. Med andra ord, en förbestämd person som ni som ägare litar på och som kan agera domare i beslutet. Fördelen med detta är att ägarna oftast tvingas till att ha sakligt framförda argument då personen är utomstående, särskilt i fall då starka känslor är inblandade mellan ägarna. Man kan avtala om att ägarna och den externa parten träffas minst en gång om året och går igenom vissa reglerade frågor eller frågor som har en viss komplexitet som man inte kan komma överens om.

 

Ett annat sätt att hantera oeniga ägare är att använda sig av en “dead-lock”-klausul som innebär att man löser ut varandra, den ena köper den andres aktier. Det innebär att du antingen köper din kompanjons aktier eller så köper din kompanjon dina aktier. Då ska man även avtala om hur man ska värdera dessa aktier, ska det vara marknadspris eller ett annat pris? Priset ska vara detsamma för alla parter, oavsett vem som köper vems i slutänden, vilket gör att alla får samma villkor och tar samma risk. Deadlock-klausulen kan man exempelvis bestämma ska utlösas om man inte kommer överens tre gånger i rad om viktiga frågor.

 

I 50/50 ägda bolag eller bolag där ägare äger lika mycket är det ännu viktigare att man avtalar om hur man ska ta beslut, eftersom att ingen ägare kan få majoritet om man blir oense.

Hur länge gäller ett aktieägaravtal?

Avtalet gäller så länge ägarna bestämt att den ska gälla, det kan vara en viss tidsperiod eller tillsvidare och kräver uppsägning för att sluta gälla. Detta bestämmer ni som ägare i förväg. Tidsbestämmer ni avtalet till exempelvis 3 år måste ni även bestämma vad som gäller efter det. Ska ni komma överens om ett nytt avtal då? Gäller det gamla avtalet om ni inte kommer överens? Måste alla vara överens? Och så vidare.

Drag along och tag along

Drag-along och Tag-along är två klausuler som redogör för rätten att sälja aktier, och är vanliga i aktieägaravtal.

 

Drag-along innebär att om en specifik ägare bestämmer sig för att sälja sina aktier, måste även de andra ägarna sälja. Detta är oftast majoritetsägarens fördel. Om du exempelvis som grundare har 95% ägande och vill sälja hela bolaget, samtidigt som du har en kompanjon som äger 5%  kan det vara bra för dig att ha denna klausul så att inte kompanjonen väljer att ha kvar sina andelar.

 

Tag-along betyder att om en specifik ägare säljer så har denne även en skyldighet att sälja de andras aktier också. Detta är till de andra ägarnas fördel, och de båda klausulerna återfinns ofta tillsammans. Detta då man som ägare inte ska behöva äga bolaget med nya ägare som man inte har fått påverka valet av.

 

Vill man sälja sitt bolag blir värdet ofta högre om man säljer hela bolaget än att man bara säljer sin andel och köparen får med minoritetsägare på köpet. Får man in en investerare i sitt bolag kan drag-along och tag-along vara ett krav för att de ska gå in i bolaget.

Oläst

Sekretessavtal 🎬 📄

Vad är ett sekretessavtal? 📄

Ett sekretessavtal reglerar ena partens eller bägge parters skyldighet att hemlighålla en viss information. Detta för att förhindra att obehöriga kommer över information som kan skada ett företag eller en affärsidé. Den som bryter mot ett sekretessavtal begår i lagens mening ett brott vilket kan ha rättsliga följder som exempelvis ersättningsskyldighet.

Nedan finns en redigeringsbar mall för sekretessavtal.

Till mallen!

Att tänka på

Det viktigaste att tänka på är vem du släpper den känsliga informationen till. Sekretessavtal är självklart en försäkring, precis som en hemförsäkring är vid en brand – men börjar det brinna är skadan redan inträffad. Precis så är det med känslig information, det räcker inte med ett sekretessavtal. Du måste känna att du litar på personen du delar informationen till och att den personen förstår att det är känslig information.

Oläst

Immaterialrätt

Vilka typer av immateriella rättigheter finns det?

Immateriella rättigheter är de rättigheter som skyddar mot att andra än upphovsmännen utnyttjar tillgångarna. Immaterialrätten för företag sträcker sig över 5 områden:

  • Patent: Immaterialrätten skyddar unika idéer som exempelvis skydd av lösningar på tekniska idéer eller medicinska idéer.
  • Upphovsrätt: Skyddar texter, mer konstnärliga formgivningar, bilder, datorprogram, musik och andra alster med s.k. verkshöjd
  • Varumärkesrätt: Skyddar ord, logotyper, ljud, dofter, rörelser etc. som fungerar som kännetecken. Det vill säga kännetecken som skiljer ut de varor eller tjänster från ett företag från de som kommer från ett annat företag.
  • Firmarätt: För skydd av företagsnamn. Många företagsnamn, särskilt inom tjänstesektorn, fungerar även som varumärken för de tjänster man erbjuder.
  • Designskydd: Detta ger skydd av formgivning, vilket är ett rent utseendeskydd.
  • Marknadsrätt: Är inte någon egentlig rättighet, utan regler för att hantera uppkomna situationer, exempelvis att någon “snyltar” på ett välkänt varumärke eller en känd formgivning.

Dessutom finns det regler om skydd för växtsorter, topografi (förhöjningar och försänkningar) på kretskort, familjenamn, heraldiska symboler m.m.

Var och hur gäller dessa immateriella rättigheter?

Samtliga av dessa rättigheter är baserade på internationella konventioner, dvs. överenskommelser mellan ett stort antal stater som exempelvis de europeiska länderna. Detta medför att man kan utnyttja dessa rättigheter i ett stort antal länder och att reglerna är likartat utformade. Man talar exempelvis om patentfamiljer och menar då att en och samma uppfinning är patentsökt i flera olika länder.

Hur skyddar man sin produkt, varumärke, logga m.m.?

Patent, varumärke, firma och design skyddas genom registrering hos respektive lands patentverk. Upphovsrätt uppkommer automatiskt genom att man skapar det så kallade verket. Ensamrätten till varumärke och firma kan även uppkomma genom inarbetning, dvs. att kännetecknet blir så väl känt på marknaden att det uppfattas som just ett kännetecken.

Vad bör man tänka på innan man registrerar ett varumärke, idé, produkt, logga m.m.?

Att begränsa sig och tänka i steg framåt. Vad behöver man egentligen? En europeisk varumärkesregistrering eller en registrerad bifirma som ger en potentiell nationell varumärkesrätt i Sverige? I det förstnämnda fallet är kostnaden cirka 40 tkr, i det sistnämnda cirka 1 tkr.

Hur gör man sin research så att man inte gör intrång i ett annat varumärke?

För att inte riskera att göra intrång i ett annat varumärke kan du kolla i Patentverkets öppna sökdatabas, www.prv.se, för att se om ett varumärke är registrerat för någon annan. Ofta behöver man dock hjälp med en professionell bedömning för att se om det egna tänkta märket är förväxlingsbart med det eller de märken man hittar, för att undvika att göra intrång i det äldre märket.

 

Den som inte kontrollerat om det finns något registrerat varumärke som hindrar att man använder sitt eget märke, uppfattas vid en tvist som oaktsam av domstolen och kan därför göras skadeståndsskyldig.

 

Sedan gäller det även att försöka söka så mycket information på nätet som det går kring din idé eller varumärke. Finns det exempelvis liknande designer eller företagsnamn som det du tänkt dig och kan det innebära en risk för dig?

Var hittar jag information om de olika rättigheterna?

Det finns en hel del information på www.prv.se, www.epo.org och www.euipo.org. Vill du läsa svenska lagtexter finns de på www.regeringen.se.

Vem skall jag kontakta om jag vill skaffa en sådan rättighet?

Du kan själv lämna in varumärkes- och firmaansökningar och avvakta tills du får ett föreläggande från Patentverket (varumärken) eller Bolagsverket (firmor). Om föreläggandet är komplicerad, kan du kontakta ett professionellt patent- eller varumärkesombud. Om du redan från början vänder dig till ett ombud blir processen smidigare och framför allt så får du skydd för det du behöver skydda. När det gäller patent skall man alltid anlita ett patentombud. De misstagen som görs i starten av en patentansökan är ofta omöjligt att rätt till.

Hur går man tillväga om det mot förmodan skulle bli en rättsfråga? Vilka kostnader handlar det om?

Tvister i immaterialrättsmål handläggs i Patent- och Marknadsdomstolen i Stockholm. Du har formellt en rätt att företräda dig själv, men bör alltid anlita ett patent- eller varumärkesombud eller en advokat, om denne är insatt i immaterialrättsliga fråg. Detta för att snabbt och effektivt försöka nå en förlikning eller för att konstruktivt driva målet i domstol. Tyvärr ofta med höga rättegångskostnader.

 

I Sverige uppgår rättegångskostnaderna (ombudsarvoden, arvoden till sakkunniga för utlåtanden, olika former av utlägg) i ett tvistemål i domstol till cirka 100 tkr – 2 mkr. I andra länder kan man hamna på samma nivå eller upp mot 5 mkr. I USA kostar det ofta 5 mkr – 10 mkr. Den som förlorar får ofta stå för motpartens kostnader. Det innebär ibland att den som vinner slipper betala och den som förlorar får ta alla kostnaderna, både sina egna och motpartens.

 

Utöver rättegångskostnaderna kan den som begår intrång få betala skadestånd. Detta beräknas ofta som en ersättning för den vinst rättighetshavaren skulle haft om intrånget inte stört marknaden. Om intrångsprodukten sålt i stora volymer blir störningen och skadeståndet större. En tvist tar ofta flera år innan den är slutligt avgjord.

Vilka typer av straff eller sanktioner finns det?

Skadestånd är det man oftast råkar ut för om man gör intrång i någon annans rättighet. Detta beräknas ofta som en ersättning för den vinst rättighetshavaren skulle haft om intrånget inte stört marknaden. Om intrångsprodukten sålt i stora volymer blir störningen och skadeståndet större.

 

Vitesbelopp som tillkommer staten, kan också förekomma om man exempelvis fortsätter sälja en produkt trots att domstolen beslutat att man inte får göra det. Förbud att fortsätta sälja förekommer ofta. Åläggande att förstöra intrångsföremålet eller de varor man sålt under ett varumärke vars användning medför intrång i någon annans rättighet förekommer också.

Vad kan man patentera och vad kostar det?

Många gånger blir man förvånad över hur mycket som går att patentskydda. Det kan vara mekaniska, elektroniska eller biologiska lösningar på tekniska problem. Datorprogram går inte att patentskydda, men tekniska lösningar som utförs av ett datorprogram kan skyddas. Upptäckter, recept, matematiska metoder som exempelvis algoritmer, kan inte skyddas. Däremot kan algoritmer som del i ett datorprogram med vars hjälp man löser ett visst tekniskt problem ingå i en patentskyddad uppfinning. Många patentskyddade uppfinningar består av kända lösningar som kombinerats ihop på ett nytt sätt.

 

En nyhetsundersökning (det man vill patentera) kostar cirka 10–25 tkr. Att utarbeta en patentansökan kostar normalt 80–120 tkr. Att skaffa ett patentskydd i tio länder och upprätthålla det i tio år kostar runt 2 mkr. I detta belopp ingår avgifter till myndigheter i de olika länderna, arvoden till ombuden i de aktuella länderna, översättningskostnader och årsavgifter. Årsavgifterna är de avgifter man måste betala varje år för att patentet ska upprätthållas i ett visst land. Ofta går hälften av totalbeloppet åt till att skaffa patentskyddet i de olika länderna och andra hälften till att upprätthålla det.

 

Almi och andra organisationer som ger finansiellt stöd till uppfinnare kan ibland bidra med finansiering av så kallde nyhetsundersökningar. Patentsystemet innehåller sedan möjligheter till olika upplägg, så att man kan skjuta kostnader framför sig tills man hittat en extern finansiär för kommande steg.

Hur patenteras en produkt?

Om någonting innehåller lösningen på ett tekniskt problem, är helt nytt, har tagit en stund att komma fram till samt att effekten kan upprepas, så kan man ha gjort en patenterbar uppfinning.

 

Man behöver dock anlita ett professionellt ombud för att reda ut om uppfinningen verkligen är ny, en s.k. nyhetsundersökning. Då görs en databaskörning i olika patentverksregister runt om i världen och det material som kommer fram analyseras av någon som är van att bedöma om den nya uppfinningen skiljer sig från allt som är patentskyddat sedan tidigare.

 

Om utfallet av nyhetsundersökningen är positivt, kan en patentansökan inlämnas.

Oläst

Arbetsrätt 🎬 📄

Anställningsavtal 📄

Här finner du en redigeringsbar mall för ett Anställningsavtal.

Till mallen!

Uppdragsavtal 📄

Här finner du en redigeringsbar mall för ett Uppdragsavtal.

Till mallen!

Att tänka på när du anlitar konsulter 🎬

Oläst